Barn.
Jag har inte skrivit så mycket om mina barn. Vet inte heller om dom har lust att vara med i en blogg. Dom läser ju faktiskt den. Ja den äldsta i alla fall.
Jag älskar mina killar, men tänker inte dra in dom i min blogg värld utan deras tillåtelse, därför får Ni läsa alldeles för lite om dom.
Jag har funderat mycket på sistone om barn. Jag älskar att leka med dom små liven när dom är så där härligt små och har inte en aning om vart världen ska ta dom. Många i min omgivning har barn mellan 4 månader och uppåt. Tycker det är så kul när jag får chansen att träffa dom. Men the big question is: Vill jag ha mera barn? Känner mig så splittrad när det gäller den frågan. Men hela den tiden kan ju vara så underbar. Från den dagen kvinnan säger "Jag är gravid" fram till illfarten in till BB och födseln. Tänk när man får klippa navelsträngen, lyfta upp dom för första gången och sedan tvätta dom. Man håller det lilla huvudet i sin hand och man bara ler med hela kroppen. Sen när man får vara med om alla framsteg barnen gör. Som rullar runt själv första gången, lyfter upp sitt huvud, ställer sig upp, tar sina första stapplande steg och säger sitt första ord. Men om allt är så fantastiskt, varför tveka? Tja, åldern, jag har redan två barn som nu är 15 och 17 år, sen är jag ju dessutom singel. En mycket viktig ingrediens. Skulle jag vilja ha mer EGNA barn så bör jag träffa en kvinna, se hur det fungerar, flytta ihop, diskutera möjligheterna, sen ska hon dessutom bli gravid, sen förhoppningsvis 9 månaders graviditet. Den biten tar också sin tid. Då är jag ännu äldre än nu.
Men en sak kan jag i alla fall slå fast. Om jag skulle träffa en kvinna med egna barn så tänker jag inte låta det vara ett hinder. Självklart så kommer jag att acceptera det och ta mitt yttersta ansvar för dom barnen. Kommer att behandla dom lika och verkligen försöka vara en bra far även åt dom. Bara för att jag kanske inte vill ha fler egna barn, så behöver det inte betyda att jag inte vill ha mer barn. Förstår Ni att det är splittrat i mitt huvud?
ja du verkar ha fått snurr på hjärnan(trots att den är tom)och ha små barn ibland orkar man säkert med,sen och ha dom 24 timmar kan bli den jobbiga biten och helst om man inte är så där jätte ung(sorry)..men oavsett om du får barn antingen egna eller "andras" så hoppas jag det går bra!
Jag tror du löser det hur det än går, egna eller andras, och man är ju oftast 2 om ett nytt barn.