Blogg.
Nu ska jag skriva om min egen blogg.
Är jag bara lite egoistisk då?
Ja, kanske, men det är rätt så kul att efter 3½ månad efter jag började skriva denna blogg så gör jag det fortfarande. Trodde aldrig att jag skulle skriva så länge. Det trodde inte mina barn heller. Kommentaren var ju typ att "det kommer du att göra i några veckor sen har du tröttnat".
Visst, det var ett tag som jag var på väg att lägga ner, men då kom det en kommentar på face som löd ungefär så här: "Slutat bloggat? Från en som följer ditt liv och tankar." Då funderade jag lite och tänkte att det finns alltså folk som bryr sig lite om det jag skriver. Okej, jag fortsätter.
Men jag tycker det är rätt så kul att skriva. Känner lite att det dessutom ger mig mer kunskap om det svenska språket och dessutom träning bakom tangentbordet. Jag har alltid varit rätt så taskig på svenska och jag kämpade som en galning i gymnasiet för att få fyra i svenska men eftersom vi hade två betyg i svenska så ville inte vår lärare ge mig en fyra i svenska språket och en trea i svenska grammatiken för det var sådan skillnad i min kunskapsnivå. Därför fick jag en dubbeltrea. Visst, man får vara nöjd med det lilla. Kan fortfarande inte reglerna om vokaler och konsonanter. Lyckohjulet inget för mig med andra ord.
Men bloggen var det det skulle handla om.
Har nu under gårdagen och under den här kvällen suttit och läst igenom flera av mina inlägg och jag är faktiskt förvånad. Vissa inlägg är ju rätt så bra, eller mindre dåliga kanske man ska säga, medans andra bara måste vara skrivet av något pucko i en annan del av Sverige. Vilken skillnad på kvalitet det är. Visst märker jag att det inte är någon journalist som har skrivit det men jag tror nog att min kära svenskalärare skulle vara lite stolt i alla fall. Visst, jag fuskar. Skriver alltid bloggen i Word först för att hålla koll på antal ord och för att kunna rättstava.
Bloggen handlar mycket om mitt liv och mina tankar. (Skulle visst handla om livet!)Även en hel del om mitt förflutna. Känner faktiskt att det finns en hel del från mina yngre år att berätta, men det skulle kanske vara att lämna ut lite för mycket och även tråka ut Er stackare som läser. Vem orkar läsa om sådant som hänt 10-20 år tillbaka i tiden? Som Ni har märkt så skriver jag dessutom väldigt sällan ut namn på folk. Det gör jag för respekt för dessa människor som inte har bett om att vara med i bloggens värld, även om dom gånger jag är nämnd i andras bloggar så tycker jag det är helt okej. Men ibland så ramlar det in ett och annat namn också. Självklart är det så att om någon tar illa upp så säg bara till så redigerar jag inlägget. Inga problem. Så länge jag ser att jag har ungefär lika många läsare som nu så kommer jag att fortsätta skriva. Men Ni kära vänner, Ni är dåliga på att kommentera. Mera kommentarer snälla.
Nej, nu är det sängdags sedan länge för jag ska väl kliva upp med sönerna imorgon. Ha det så gott allihopa.
DDAAAAA.. såå nu har jag kommentera.. Orka blogga.. drygt!!! come on mer intressanta saker såå kanske man kan kommentera bra.. daa
mig får du gärna nämna. inga hemligheter här int. Nog är du duktig att skriva.. t.o.m jag tar mig tid att läsa och det säger mycket! :) har provat på det själv men inget för mig...tröttnar fort, men fortsätt med det du gör, för det gör du bra! kram Saila
P.s jag har redan kommenterat dina inlägg och tydligen så gör jag det än en gång! :)
Jag säger precis som saila och du är bra på att uttrycka dej och det är lätt att läsa dina inlägg så jag vill fortsätta läsa din blogg :) Kram på dej...
Tack för dom positiva kommentarerna. Kommer det mera inlägg från min ungdomstid så är jag rätt så säker på att era namn kommer att nämnas. Ni var en stor och viktig del av min ungdomstid. Kram kram