Jag beundrar.

Det finns många personer jag beundrar både runt om mig och personer som jag inte ens känner igen. Tänk alla som jobbar som personlig assisten t.ex. Sen alla ensamstående föräldrar. Men de som jag vill hylla lite extra är alla föräldrar som får barn med medfödda handikapp eller att handikappet dyker upp i ung ålder.  Tänk på alla stackare som föds med t.ex. Downs Syndrom.
Finns så många andra handikapp. Vår kropp är fantastisk men fruktansvärd skör. Alla ni som har ett friskt barn. Var glad för det. Jag personligen vet inte hur jag skulle reagera vid ett sådant besked inne på BB.

Dessa föräldrar som får besked om att deras barn har en utvecklingsstörning måste ju på en gång förstå vilket jobb dom har resten av livet. Det är en helt annan sak att uppfostra ett friskt barn mot ett handikappat barn. Sen finns det ju massor av andra handikapp också. Vi har även cerebral pares eller cp-skada som man säger i folkmun.

Flera:

Osteogenesis imperfecta

Pku

Vacterl

Här är bara sex av massor av möjliga sjukdomar.

Jag förstår inte hur dom orkar, men beundrar dessa föräldrar som tar hand om sina barn och är exakt lika glada över sina barn ändå fast i vissa fall så vet dom att dom måste ta hand om barnen resten av sitt liv. Visst, vi andra måste också göra det, men inte på samma sätt. Våra barn flyttar hemifrån och kommer förmodligen att klara sig själva med tiden. Deras barn kanske kommer att bo kvar tills man själv ramlar av pinnen. Självklart så vet jag att en del klarar sig själv fast dom har utvecklingsskador. Finns flera exempel på det bara i den här stan. Men jag beundrar iaf dessa föräldrar som ler med hela kroppen, skämtar och bara verkar må super. Tycker ibland att det finns föräldrar med handikappade barn som är mycket gladare över sina barn än dom som har haft turen och fått friska barn.

Vilka fantastiska föräldrar det finns i denna värld. Vet att det finns föräldrar åt andra hållet också men dom tänker vi inte på nu.

Skänk bara en tanke till dessa föräldrar och barn. Det tänker jag göra.


Kommentarer
Postat av: Zara

Ja jag kan inte annat än hålla med dej,dom är mer än sagolika dessa föräldrar som fixar ihop allt..min systerson har Downs Syndrom och är 17 år nu,dom sa till min syster att han kommer aldrig att gå,men tji fick dom för han går alldeles finfint..men det är tack vare min ihärdige syster som kämpat och tränat han o vägrade ge upp..vad det gäller flytt så när dom har gått ut skolan så flyttar dom faktiskt hemifrån//Zara

2010-09-09 @ 14:28:21
Postat av: Anonym

Tummen upp för din härliga syster.

2010-09-09 @ 20:01:15
URL: http://jokerjojjee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0